| Id
|
151296 +
|
| Kieli
|
ruotsi +
|
| Kirjoittaja
|
Olavi Korhonen +
|
| Otsikko
|
Huhttán +
|
| Has queryTämä on erikoisominaisuus.
|
Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
, Huhttán +
|
| Luokat |
Pages with a map rendered by the Maps extension +
, Artikeln på svenska +
, Områden och geografi +
|
| MuokkausaikaTämä on erikoisominaisuus.
|
28 marraskuu 2021 10:31:34 +
|
| Has default formTämä on erikoisominaisuus.
|
Artikkeli +
|
| TekstiTämä on erikoisominaisuus.
|
<P align="justify"><b>Huhttán& … <P align="justify"><b>Huhttán</b> är samernas namn på [[Kvikkjokk|Kvikkjokk]], fjällby och känd turistort i Jokkmokks ([[Jåhkåmåhkke|Jåhkåmåhkke]]) kommun., Norrbottens län. Byn ligger i övre delen av sjön à Saggat 12 mil från Jokkmokk och har ca. 60 invånare. Det samiska namnet kommer av den hytta (smälthytta) för silvermalm ([[Silver|silver]]) från [[Alkavare]] och Kiedkevare, som fanns på platsen 1661-1706. Lars Levi [[Læstadius L.L.|Læstadius]] uppfostrades som ung i Kvikkjokk av halvbrodern komminister Carl Eric Læstadius. Fjällresenärer har i alla tider sökt sig till fjällvärlden via Kvikkjokk. Den mest kände av dem är Carl von Linné, som 1732 passerade orten och bl.a. redogör för samernas liv i sin lappländska resa, Iter lapponicum. De årliga natur- och kulturhistoriska Linnédagarna i Kvikkjokk har sin grund i detta. Orten har en av de äldsta turiststationerna i de svenska fjällen och besöks av många turister som vandrar Kungsleden, Padjelantaleden eller Nordkalottleden. Kvikkjokk ligger på gränsen mellan fjällsamebyarna [[Jåkkåkaska (svenska)|Jåhkågasska]], Jåhkåkaska, och Duorpun, Tuorpon, och passeras av samer i riktning till eller från sommarlandet. Ursprunget till namnet Kvikkjokk är det numera för de flesta samer okända Guojkkajåhkå forsbäcken (guojkka fors, jåhkå bäck). Det vattendrag som namnet syftar på har nu det samiska namnet Gamájåhkå, i vilket förleden kommer av stammen i ordet gabmat dundra, dåna . Bäcken brusar mäktigt i sin nedre del. Namnets tolkning ur ordet gáma sko med omkastade vokalkvantiteter är således inte korrekt.
</P>eter är således inte korrekt.
</P> +
|
